Under 2000-talet har Sverige legat i topp när det gäller utbildningsnivå i jämförelse med andra OECD-länder. Men nu ser vi ut att tappa.
I länder som Sydkorea, Polen och Storbritannien har andelen med eftergymnasial utbildning ökat kraftigt från 2000 till 2010. Det skedde även i Sverige, men när antalet högskoleplatser minskar verkar vi ha stagnerat, samtidigt som andra länder satsar på att bygga ut, skriver Högskoleverket i en analys.
Ett exempel är OECD:s trendmått där 39 procent av dagens unga i 27 undersökta länder beräknas ta en kandidat- eller masterexamen. När Sverige hade som högst andel, år 2006, var siffran 41 procent och placerade oss på tionde plats.
2010 hade vi halkat ner till 37 procent och en 17:e plats. Det kan jämföras med topplandet Island på 60 procent, Norge på 42, Finland på 49 och Danmark på 50 procent. Andelen "examinerade i de övriga nordiska länderna kommer att vara betydligt högre än i Sverige de kommande åren", enligt rapporten.
– Det är en indikation som säger att det i alla fall inte pekar uppåt, säger utredaren Marie Kahlroth.
Måtten är kvantitativa, medan regeringen säger sig vilja stärka kvaliteten i högskolan. Så att tappa placeringar behöver inte ses som ett problem.
– Det beror på vad man har för ambitioner, säger Marie Kahlroth.