Att dra ned på kompetensutvecklingen samtidigt som lärarlegitimationen införs är inte seriöst, skriver Mikael Damberg (S).
Det finns inget viktigare för samhället än att skolan förbereder barn och ungdomar för ett liv med arbete, företagande och samhällsengagemang. Och det finns inget viktigare för ungas möjligheter i livet än att det går bra i skolan. Skolan är helt enkelt viktigast.
Därför gör vi socialdemokrater en helt annan prioritering än regeringen. Regeringen väljer att sänka krogmomsen till en kostnad av mer än 5 miljarder kronor. Vi väljer i stället att investera 5 miljarder i utbildning, och den största investeringen gör vi i lärare.
De två huvudsakliga utmaningarna jag ser i skolan är att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten. Vi vet att det enskilt viktigaste för elevernas resultat är att de möter en riktigt bra lärare.
Vi vill därför investera mer i lärarna. Lärare och förskolans personal ska garanteras högkvalitativ och kontinuerlig kompetensutveckling.
Många lärare jag möter uppger att den lokalt organiserade kompetensutvecklingen inte håller tillräckligt hög kvalitet. Och den statliga kompetensutvecklingen satsar på än det ena, än det andra, vilket skapar en ryckighet. Jag ser behovet av att lärare ska garanteras kompetensutveckling och i större utsträckning själva kunna välja det som är viktigast för att utvecklas i arbetet.
Införandet av lärarlegitimation kräver större investeringar i kompetensutveckling. Men regeringen har i Lärarlyftet 2 valt att inte ersätta skolans huvudmän för lärarnas lönebortfall under studietiden och minskar finansieringen med en halv miljard nästa år.
Att skära ned resurserna till lärares kompetensutveckling samtidigt som lärarlegitimationen införs är inte seriöst. Regeringen behöver ta fullt ansvar för de reformer man beslutat om.
Jag vill se fler möjligheter till utveckling och karriär för lärare i skolan. Karriärvägar ska inte bara nås genom en forskarutbildning utan även genom en framstående lärargärning.
Lärare ska kunna ta karriärsteg och kunna påverka sin löneutveckling genom att exempelvis ansvara för ämne och ämnesutveckling, kvalitetsarbete, bedömning och betygsättning, handledarskap för lärarstudenter eller mentorskap för nyutbildade lärare. Den kompetens som lärarna besitter måste premieras med högre lön.
Om ingenting görs snabbt för att vända utvecklingen med växande skolsegregation riskerar det svenska skolsystemet att brytas isär.
För att öka likvärdigheten i skolan behöver resurserna fördelas till skolor utifrån elevernas behov. Det borde vara en självklarhet men är bara fallet i fyra av tio kommuner i landet.
För att skapa en skola som ger alla elever möjlighet att lyckas, vill vi också attrahera de bästa lärarna till skolor med de största utmaningarna, genom att ge mer betalt till de lärare som i dessa skolor tar ett större ansvar för skolans och elevernas utveckling.
Sverige ska ligga i framkant av utvecklingen även i morgon. Då måste vi våga göra de ansvarsfulla investeringar som framtiden kräver. Vi ska använda varenda skattekrona rätt för att säkra framtidens tillväxt och välfärd. Pengar som avsatts för skolan ska därför gå till skolan — inte till stora vinster för riskkapitalister.
Vi behöver sätta kunskap och kreativitet i centrum. Vi behöver bekämpa skolsegregationen och skapa en likvärdig skola. Sverige kan slå in på en ny skolpolitisk väg genom investeringar i lärarna.