Lönen är och förblir det vassaste verktyget för att stoppa den nationella lärarkrisen. Nu är det upp till bevis för landets kommunpolitiker.
Det fyraåriga kommunala läraravtalet gav ifjol minst 4,2 procent. I år ska det ge lägst industrinormen, det så kallade »märket«. Märket för tre år framåt är nu satt och ger totalt 6,8 procent fördelat på 2 procent första året, 2,3 procent andra året och 2,5 procent det tredje året. Det är i relation till detta som lärarlönerna ska öka mer.
Nu diskuteras 2013 års löner för lärarna i varje kommun. För Lärarförbundet är kravet tydligt: Vi fick mer än andra 2012. Vi ska ha mer än andra 2013 och åren framåt.
Lönen är den viktigaste faktorn för att fler ska vilja vara och bli lärare. Det visar många undersökningar. Vi står mitt i en nationell lärarkris. Lönen är och förblir det vassaste verktyget för att stoppa den nationella lärarkrisen.
Lärarkrisen visar sig redan nu med brist på vissa lärargrupper. Inom några år kommer det att saknas 43 000 lärare. Unga människor kan tänka sig att bli lärare men lönen avskräcker. 80 000 lärare funderar på att lämna yrket med lönen som viktigaste skäl.
Om lönerna höjdes över hela landet, för alla lärarkategorier, skulle krisen kunna motas. Lärare har alltför länge tvingats arbeta för löner som har släpat efter andra likvärdiga yrkesgrupper. De låga lönerna har blivit ett problem inte bara för skolan och lärarna, utan för hela samhället.
Om vi inte har lärare i förskola, skola och fritidshem, vem ska då utbilda våra barn och unga? Vem ska utbilda framtidens ingenjörer, socialsekreterare och elektriker?
Det finns ett starkt stöd för högre lärarlöner. Sju av tio föräldrar anser att lönerna är för låga i relation till lärarnas ansvar och utbildning. Majoriteten tycker att lärarna är den yrkesgrupp som ska få rejäla lönelyft. Näringslivsföreträdare och politiker i alla partier likaså.
Det fyraåriga läraravtalet har en mycket viktig uppsägningsklausul. Den innebär att avtalet kan sägas upp om drygt ett och ett halvt år om kommunerna inte svarar upp mot våra krav. Det är kommunernas agerande – om de satsar eller inte – som avgör om avtalet sägs upp i förtid. Lärarlönerna blir en valfråga 2014. Då ska vi bli många som sätter press på politikerna.
Det finns de som inser allvaret. Det är kommuner som börjat en resa mot högre lärarlöner. Det är kommuner med olika politisk färg. De inser att lärarlönerna är en nyckel till en bättre skola och en mer attraktiv kommun. De har också stöd högt upp i Kommun-Sverige.
I höstas uppmanade Sveriges Kommuner och Landstings förhandlingsdelegation sina kommuner att satsa på lärarna. Förhandlingsdelegationens ordförande Ingela Gardner Sundström var mycket tydlig: Läraravtalet ska inte vara ett tak, utan ett golv. Kommunerna måste satsa på skolan och lärarna. Det är lärarnas tur nu.
Så det är upp till bevis för politikerna i landets kommuner. Lärarförbundet fortsätter att trycka på för att varje kommun ska ta sitt ansvar och ge lärarna mer även 2013. Vi fortsätter att följa upp, lista och publicera vilka kommuner som satsar på lärarna – och vilka som låter bli.
Om Sverige ska vara en konkurrenskraftig välfärdsnation också i framtiden krävs det ordentliga satsningar på skolan och lärarna. Lärarna ska ha mer än andra.
Eva-Lis Sirén Lärarförbundets ordförande