Claes Jönsson, fritidspedagog på Fjällängsskolan i Östersund:
– Jag vet inte vad de skulle kunna göra för skillnad. Jobbet ska göras oavsett om jag har legg eller inte. På förmiddagarna deltar jag i undervisningen i en etta och har bland annat idrott och bild. Vi fritidspedagoger är som potatis – vi ska passa till allt. Att jag blir behörig i vissa ämnen gör ändå inte att jag kan söka jobb som lärare. Men leder legitimationen till högre lön tackar jag inte nej.
Line Isaksson, fritidspedagog på Runnerydsskolan i Nässjö, ledamot i Lärarförbundets ämnesråd för fritidspedagogik och skolformsnämnd för fritidshem:
– Det är en upprättelse av yrkeskåren. Det hade varit resursslöseri att inte använda vår kompetens i skolan. Men det återstår många frågor om vilka ämnen man får legitimation i och om man kan tvingas att undervisa i vissa ämnen.
– Jag ser också detta som ett steg mot att fritidspedagogerna kommer att få legitimation för fritidspedagogiken.
Anki Andersson, fritidspedagog på Breviksskolan i Västervik:
– Det är katastrof att vi inte får legitimation som fritidspedagoger. Vi har likadan utbildning som förskollärarna. Den största vinsten med förändringarna i reformen är att vi återigen får ansvara för fritidsverksamheten.
– Att vi nu kan få legg i vissa ämnen är också helt rätt, för det gäller just de ämnen vi ofta håller på med under förmiddagarna, som bild och svenska. Det är där vår styrka ligger.
Mikael Andersson, fritidspedagog på Maria Parkskolan i Helsingborg och ordförande i Fritidspedagogernas Riksförening:
– Det känns overkligt att förändringen blev så stor. När vi började vår kamp för två år sedan verkade dörren helt stängd. Det här är ett erkännande av att vi är en viktig del av skolan. Samtidigt är en del oroliga för att fokuset på läraruppdraget gör att man glider ifrån fritidspedagogiken.
– Nu ska vi fortsätta slåss för att få legitimation för att vi är fritidspedagoger.