Lärarkåren har tappat förtroendet för politikerna efter svikna löften. Den analysen gör lärare på Korsängsskolan i Enköping.
Image may be NSFW.
Clik here to view.
— Skolfrågan är alltid het under valrörelserna. Politikerna lovar brett men håller tunt. Vi har blivit en luttrad lärarkår som har tappat förtroendet för politikerna, säger Henrik Norrström, som är lärare i samhällskunskap och idrott i årskurs 7—9 på Korsängsskolan.
— Det spelar inte så stor roll vem som säger vad bland politikerna. De når inte fram till oss längre.
Henrik Norrström och de andra lärarna ger en samstämmig men ganska dyster bild av varför så många lärare är osäkra på vilket parti som företräder skolan bäst.
Lärarna litar helt enkelt inte på politikernas löften om skolan. För i deras egen vardag så är det pengar som styr. Vilken verksamhet de kan bedriva är starkt förknippat med möjligheten att locka elever i en allt tuffare konkurrens mellan kommunala och fristående skolor.
— Det finns ett stort glapp mellan skolornas verksamheter och de som fattar besluten på både riksnivå och kommunal nivå, menar Henrik Norrström.
Matematik- och NO-läraren Karin Wiman och språkläraren Anna Streng anser att riksdagspolitikerna inte fokuserar på lärarnas vardagsfrågor, som bemanning och arbetsbelastning, vilket har betydelse för elever och lärare i skolan.
— Frågor som vid vilken ålder man startar med betyg har ingenting att göra med vad barnen lär sig, påpekar Anna Streng.
De efterlyser en politisk debatt om de nationella proven. Proven stjäl tid från undervisningen och mötet mellan lärare och elever, anser de. Den växande mängden prov påverkar alla ämnen under nästan hela vårterminen för exempelvis niorna.
— Det innebär att eleverna bara testas och inte lär sig under åtta till tio provveckor. Det är tid som hade kunnat läggas på undervisning, säger Anna Streng.
Henrik Norrström anser att den politiska debatten mest handlar om kunskapsvärden och betyg.
— Varför lyfter politikerna aldrig fram värden som att den svenska skolan är bra på att bygga självförtroende hos eleverna och skapa trygghet? utbrister han.
Fritidspedagogen Jessica Carlsson tycker att det mest är utbildningsminister Jan Björklund som hörs från regeringspartierna. Det är svårt att bilda sig en uppfattning om alternativen.
Lärarna tror att just den starka kopplingen mellan skolfrågor och Jan Björklund som person är en av förklaringarna till det låga förtroendet för övriga regeringspartier.
Gillar man det Jan Björklund säger så hamnar rösten på Folkpartiet snarare än de andra regeringspartierna. Henrik Norrström anser att övriga politiker blir som en stor massa där ingen sticker ut åt något håll.
— När man tänker tillbaka på regeringsåren som varit så mynnar de ut i att det har skett förändringar inom skolan men inga förbättringar, säger Henrik Norrström.
