Musiklärare i musik- och kulturskolan, gymnasielärare i folkhögskolan och lärare som gått forskarutbildning direkt efter examen är ytterligare tre grupper som hamnar i kläm i legitimationsreformen, eftersom det bara är arbetslivserfarenhet från grundskolan och gymnasiet som räknas. Lärarförbundet kräver nu, i ett brev till regeringen, att de nya behörighetsreglerna bara ska gäller dem som utbildar sig från och med nu.
I skrivelsen, som är skickad till utbildningsminister Jan Björklund och ledamöterna Margareta Pålsson (m) och Mikael Damberg (s) i riksdagens utbildningsutskott, identifierar Lärarförbundet tre lärargrupper som inte kan söka legitimation om de valde ”fel” ställe att jobba på från början.
Det gäller musiklärare med godkänd lärarexamen som jobbar i kommunala musikskolan/kulturskolan och lärare i folkhögskolan, där 40 procent har examen som gymnasielärare. Har dessa ingen arbetslivserfarenhet från det offentliga skolväsendet blir det ingen legitimation – inte förrän de har skaffat sig ett introduktionsår.
Den tredje gruppen är lärare som direkt efter examen börjar på en forskartjänst på universitetet och disputerar efter fem år. I en forskartjänst ingår 20 procent undervisning, men inte heller denna räknas i legitimationshänseende.
”Sverige har inte råd att avstå från en enda utbildad lärare på grund av en alltför snäv tolkning av de nya regler som nu införs”, står det i brevet.
– Vår förhoppning är att regeringen, precis som när det gäller särskolan, inser det tokiga i att stifta lagar som gäller retroaktivt och skapar inlåsningseffekter som människor inte kunnat förutse, säger Jan Gladh, ombudsman på Lärarförbundet.
Karin Lindgren