I en rad undersökningar har svenska elever fått dåliga resultat i matematik. En förklaring till resultaten kan vara den räknemetod som används, enligt en ny rapport av Skolverket.
Räknemetoden, som kallas skriftlig huvudräkning eller mellanled, infördes på 1990-talet. Metoden går ut på att varje talsort räknas för sig i stället för att ställa upp talen lodrätt.
– En idé som inte har en ordentlig vetenskaplig förankring är ju farlig att genomföra. Man skulle önska att det inte gjordes fullskaliga försök med alla elever, säger Per-Olof Bentley, docent i matematikdidaktik, till Kalla Fakta.
I en ännu opublicerad rapport av Skolverket, som analyserar de svenska resultaten i den internationella jämförelsen Timss 2011, som Bentley skrivit, konstaterar han att räknemetoden är ett hinder för elevers matematikutveckling.
– Det var en lovvärd idé. Man trodde att eleverna skulle förstå matematiken bättre. Men det har tyvärr fått motsatt effekt, säger han.
De länder som får bäst matematikresultat i internationella rapporter har fortfarande den lodräta uppställningen, enligt Kalla Fakta.
Men räknemetoden skriftlig huvudräkning har också förespråkare.
– Använder man skriftlig huvudräkning blir man duktig i matematik, säger matematikläraren Birgitta Rockström i programmet.
Skolverket, somännu inte fått slutrapporten, vill inte utesluta någon av metoderna.
– Viktigt för att utveckla goda kunskaper i matematik är taluppfattning, att man förstår vad man gör. Det får man genom varierad undervisning, säger Anders Palm, undervisningsråd.
Där har läraren en avgörande roll, menar Palm.
– Man måste ha en bred undervisning och se till att eleverna förstår när man kan använda olika metoder.