… professor i historia och historiedidaktik, vid Högskolan i Jönköping, och en av tolv forskare som på fredagen utsågs till Regeringens utbildningsvetenskapliga råd.
Varför vill utbildningsminister Jan Björklund ha dig som rådgivare tror du?
– Det kan vara ett direkt misstag. Men det kan också vara det att jag har levt med skol- och lärarutbildningsfrågor i decennier och deltagit aktivt i skoldebatten.
Vad har du för bakgrund?
– Jag är lärarutbildad och har jobbat som lärare i många år. Som historiker har jag försökt förstå hur de politiska besluten kommer till när det gäller skolfrågor.
Varför behöver skolpolitiker råd av en historiker?
– Alla behöver råd av en historiker. Det är bra om den egna tiden och dess synsätt kan sättas in i ett större sammanhang.
Är det någon skolfråga du brinner särskilt för?
– Att lärarna måste få tillbaka sin professionella självständighet. Det är nödvändigt för att vi ska kunna locka dugliga personer till läraryrket.
– Lärarna måste ha tolkningsföreträde när det gäller val av metoder, läromedel och den egna vidareutbildningen. Skolhuvudmännen får inte ta över dessa frågor.
Vad tycker du om regeringens politik när det gäller att höja lärarnas status?
– Det är bra att regeringen har förtydligat behörighetsreglerna för lärare. Men regeringen har inte gjort något för att ge lärarna tolkningsföreträde i pedagogiska frågor.
Regeringen får ibland kritik för att driva en politik som inte vilar på forskning. Håller du med om det?
– Ja, ibland stämmer det. Men det är svårt med skolforskning eftersom det ofta inte går att generalisera. Sveriges Kommuner och Landsting tror att det är som med knäoperationer att man kan hitta en optimal metod och sedan rekommendera den till alla. Men elever är olika, lärare är olika och lokalerna de arbetar i skiljer sig åt.
– Men de flesta framhåller att en duglig lärare klarar det mesta och då är frågan hur vi lockar dem till skolan.