Regeringen föreslår att skolhuvudmän ska få långtidsanställa akademiker – under förutsättning att de samtidigt läser in en lärarexamen. Syftet är att locka fler att bli ämneslärare, något det råder stor brist på.
Regeringen vill ändra i skollagen för att det ska bli möjligt att göra undantag från lagens krav på legitimation och behörighet när huvudmän anställer personer som ska undervisa som lärare. Enligt gällande skollag får bara den som har legitimation och behörighet bedriva undervisning.
Syftet är att skapa ytterligare en väg in i läraryrket för den som redan har de rätta ämneskunskaperna, men som saknar pedagogisk utbildning.
Kravet är att den anställde samtidigt går en kompletterande pedagogisk utbildning för att få lärarbehörighet och lärarlegitimation.
– Skillnaden jämfört med den kompletterande utbildning som finns i dag är att man påbörjar sin utbildning samtidigt som man påbörjar en anställning, säger Bertil Östberg, statssekreterare i Utbildningsdepartementet.
Anställningen får vara i högst två år. Det är den tid det tar att genomföra den kompletterande utbildningen parallelllt med en anställning som undervisande lärare, enligt regeringens bedömning.
– Att läsa in en kompletterande pedagogisk utbildning på halvfart tar två år om man har en anställning som gör att man kan göra sin vfu (verksamhetsförlagd utbildning, red:s anm) under den tiden, säger Bertil Östberg.
Bristen på lärare i ämnena biologi, fysik, kemi, teknik och moderna språk (tyska, franska och spanska) är stor. Det är även få sökande till dessa ämnen på lärarutbildningarna.
Vet ni hur stor potential den här nya vägen har för att locka fler att bli ämneslärare?
– Det är jättesvårt att veta. Bristen är väldigt stor. Vi behöver öppna alla vägar för att täcka behovet.
Tidigare har regeringen till exempel infört examenspremie till dem som utbildar sig till matte- eller NO-lärare, speciallärare eller specialpedagog.
Förslaget till förändring av skollagen framgår av en promemoria från utbildningsdepartementet. Där föreslås även andra förändringar.
Till exempel ska den som erbjuds anställning inom gymnasie- eller gymnasiesärskola bli tvungen att lämna utdrag ur belastningsregistret. Detta ska även gälla vfu. Registerkollen gäller redan för personal inom förskolan, förskoleklass, fritidshem och grundskolan.
PM:et har skickats ut på remiss. Förändringarna förväntas träda ikraft nästa sommar.
Mats Thorén