De flesta lärare med privat anställning jobbar i företag som tecknat kollektivavtal med Lärarförbundet.
Men cirka 10 procent av de privatanställda, 1 800 lärare, saknar kollektivavtal och har därför inte heller någon avtalad tjänstepension.
En privat arbetsgivare kan ha ett annat avtal, en så kallad arbetsgivarplan. Men enligt Fredrik Mandelin, ombudsman på Lärarförbundet, är det stora skillnader mellan sådana avtal.
Även om arbetsgivaren hävdar att det privata avtalet är likvärdigt med en kollektivavtalad tjänstepension ska man vara uppmärksam, menar han.
— Det första man ska kontrollera är hur stor premien är. Arbetsgivare med kollektivavtal avsätter 4,5 procent av lönen till tjänstepensionen. Det andra man ska fråga sig är hur stor del av premien som verkligen går till pensionen.
Fredrik Mandelin menar att i många privata avtal går en hel del till att bekosta andra saker, till exempel sjukförsäkringen. Bara det som blir över går till pensionen.
— Det tredje att ha koll på är vilka avgifter som tillkommer och hur höga de är.
— Det är också det svåraste, systemet med avgifter är en djungel och tyvärr finns det inga bra jämförelsetal mellan avtalen, säger han.
Fristående förskolan Vallmon i Vallentuna har tre delägare och två anställda. Förskolan saknar kollektivavtal men när ägarna tog över tecknade de ett privat avtal via en bank, med en avsättning till de anställdas pensioner på 4,5 procent.
— Vi pratade med banken som sa att det motsvarar tjänstepensionen i ett kollektivavtal. Det här är en viktig fråga, jag har själv varit anställd på en förskola där jag inte fick någon tjänstepension och det kändes ju inte alls bra, säger Annette Nyman som är en av förskolans delägare.