När jag kom till Sverige 1997 kunde jag välja mellan att gå en ganska lång vidareutbildning för att få jobb som ingenjör eller en kortare för att bli behörig lärare. Jag var ensamstående med min son då så jag valde att bli lärare.
När jag var klar 2002 fick jag flera erbjudanden om jobb och jag valde Fisksätraskolan som då hette Internationella skolan. Under åren har jag främst undervisat i årskurserna 8 och 9. Sedan 2008 är jag mentor för en klass, de går i nian nu.
Jag får ofta uppskattning för mitt arbete, både av elever, föräldrar och av de rektorer jag haft. Även lönemässigt. När jag började här hade jag 22 000 kronor i månaden, i dag har jag 31 600. Det tycker jag är en bra löneutveckling på tio år.
För att utvecklas ytterligare skulle jag önska att vi hade mer utbyte mellan lärarna än bara planering. Vi gjorde ett försök att besöka varandras klasser men det blev inte så lyckat. Det var en del som kände sig obekväma med att andra satt med under lektionen.
Det är synd att det inte fungerade, det var en bra idé. Jag vill gärna ha respons från mina kolleger om mina brister. Man kan alltid lära sig något nytt.
Just nu har jag kvällslektioner i Sundbyberg med elever i nian som fick IG i matte i höstas. Målet är att alla ska få godkänt i slutbetyget.
I kombination med mitt vanliga jobb och uppsatsen jag håller på med på universitetet blir det ganska mycket jobb just nu, men jag hoppas kunna ha nytta av det framöver.
Jag tycker att jag gör mitt arbete med gott samvete.”