Kongressombuden lyckades putta Lärarförbundet något vänsterut på kongressens sista dag. Förbundet skärper nu sina skrivningar om vinster i friskolorna.
Vinsterna i friskolorna var en av de hetaste frågorna redan före kongressen, med flera motionskrav på att Lärarförbundet tydligare borde ta avstånd från vinstuttag. Det var också det kravet som drog ner den första spontana applåden när kongressombuden i onsdags diskuterade friskolevinsterna.
Eva-Lis Sirén, som då fortfarande var förbundsordförande, gjorde klart att förbundsledningen var villig att lyssna på kritiken.
Och på fredagen röstade kongressen igenom en kompromissversion, som skärper Lärarförbundets tidigare ställningstagande, utan att gå de hårdaste vinstkritikerna helt till mötes.
Redan i förbundsstyrelsens första förslag stod det: ”Vinstuttag får aldrig gå före elevens lärande, utbildningens kvalité eller skolans arbetsmiljö.” Det nya i kompromissversionen är att det nu också står att lagstiftningen ska skärpas.
Däremot bifölls inte yrkandena om ännu tuffare yrkanden som att ”alla vinster i den skattefinansierade skolan ska återinvesteras i dennes skolverksamhet.”
Det fanns också ombud som hade krävt att det fria skolvalet ska begränsas. Det avslog kongressen, samtidigt som den slog fast att de negativa effekterna av det fria skolvalet ska ”bekämpas”.
Flera kongressombud har under kongressdebatten irriterat sig på förbundsstyrelsens formulering om att lärare ska påverka sin löneutveckling ”genom ökad rörlighet”, eftersom detta är mindre realistiskt för lärare i till exempel glesbygd.
Detta kontroversiella begrepp är nu struket och ersatt med att lärare kan påverka sin löneutveckling genom att till exempel byta tjänst, arbetsuppgifter eller ta karriärsteg.
Några andra frågor där kongressen på sin beslutsdag lyckades få igenom förändringar i verksamhetsinriktningen – förbundets program för de kommande fyra åren – jämfört med förbundsstyrelsens förslag:
- Tydligare markering om att centrala avtal lägger grunden för ett framgångsrikt lokalt fackligt arbete.
- Nya skrivningar om att ”skolans huvudmän garanterar pedagogisk utvecklingstid”, om att det behövs nationella riktlinjer för gruppstorlekar i förskola och fritidshem och om att alla lärare ska omfattas av lärarlegitimation.
Alla dessa beslut ingick i redaktionskommitténs kompromissförslag, som nästan ograverat gick igenom. Det var bara på en punkt som kongressombuden gjorde en liten kupp och röstade på ett alternativt yrkande.
Det gällde Nina Adolfssons förslag om läraryrket inte ska kallas för ett ”drömyrke” utan ett ”framtidsyrke”. Bra idé, tyckte kongressen och röstade för det.
Stefan Helte