… skolöverläkare och vetenskaplig sekreterare i Svenska skolläkarföreningen, som i dagarna arrangerar ett utbildningsmöte på temat att främja elevers skolprestationer och hälsa.
Vad är det som främjar elevers skolprestationer och hälsa?
– Det är förstås mycket, men vi fokuserar på den medicinska delen. Då finns det två saker som har en bevisad effekt. Den ena är vad man äter, rätt sorts näring. Den andra är fysisk aktivitet. Gör vi rätt här blir eleven märkbart smartare och klarar sig bättre i skolan.
Kan du ge konkreta exempel på rätt näring?
– Vi vet att växande barn bör äta mat som innehåller tillräckligt höga halter av Omega 3 fettsyror. Det främjar hjärnans utveckling. Vi vet också att mat som inte innehåller vissa färgämnen – och även i vissa fall glutenfri kost – har positiva effekter på barn med koncentrations- och uppmärksamhetsproblem.
Elever blir alltså smartare av att röra på sig mer?
– Faktum är att direkt efter att man rört på sig är vi mer mottagliga för inlärning. Vi tillgodogör oss det vi lärt oss snabbare och vi minns det längre. Fysisk aktivitet, konditionsträning, har märkbara effekter på barns förmåga att tillägna sig kunskap.
Hur ska de här rönen spridas till rektorer och andra beslutsfattare?
– Vi har i dag en sammanhållen elevhälsa, åtminstone på pappret. Där har vi pedagoger, kuratorer, läkare, skolsköterskor och psykologer. Men min erfarenhet är att vi inte pratar så mycket med varandra som vi borde. Rektorerna är överbelastade av administrativa uppgifter. Om elevhälsan arbetar som det är tänkt – tillsammans – då sprids de här rönen automatiskt.
Hur kan man åstadkomma att elevhälsan arbetar mer tillsammans?
– På vissa ställen gör man det redan. Det handlar om kultur och organisation. Sen tror jag, utifrån min egen erfarenhet, att rektorerna måste få mer tid att vara pedagogiska ledare, inte bara ekonomiska controllers.
I början av nittiotalet talades det mycket om Mozarteffekten, som gick ut på att man skulle bli smartare genom att lyssna på musik av Mozart. I dag har de flesta forskare avfärdat att det skulle finnas en sådan effekt. Kan vi vara säkra på att motion och hälsosam kost verkligen har positiv effekt på hjärnan?
– Om vi tittar på studier som är gjorda på ett naturvetenskapligt korrekt sett är det alldeles klart att vi får de här resultaten. De här studierna är tillförlitliga.