Skolan borde satsa på schack, tycker Lars Holmstrand och Jesper Hall. Minnet tränas och självförtroendet ökar, skriver de.
De försämrade resultaten inom ämnena matematik och naturvetenskap har debatterats flitigt. Två grundläggande problem som ofta lyfts fram är hur man kan fånga barnens intresse i en tid av ständiga intryck och vilka pedagogiska inlärningsmetoder som krävs för att utveckla dagens barn. Med den här artikeln vill vi lyfta fram en möjlig viktig pusselbit för framtidens svenska skola: schack.För två år sedan startade Sveriges Schackförbund ett försöksprojekt med målet att ta vara på det intresse för schack som världens största skolschacktävling, »Schackfyran« genererade. Rektorer och lärare hade upptäckt att spelets egenskaper var positiva för barns utveckling. Skolorna ville därför använda sig av schack som pedagogisk metod. Försöksprojektet fick namnet Schack i skolan.
De utvärderingar som gjorts är intressanta. Samtliga pedagoger i utvärderingarna har sett positiva sociala effekter på barnen som deltagit i schackundervisningen. Lärarna nämner hur unikt det är med en undervisningsmetod där barn kan mötas på lika villkor oavsett ålder, kön, handikapp eller kunskaper i svenska språket. Därtill skapar schack ett lugn i gruppen och tränar barns sportsliga uppträdande.
Bredvid de positiva sociala effekterna tyckte 81 procent av lärarna att barnen utvecklats intellektuellt. 58 procent menade att barnen blivit bättre i matematik, och 23 procent att barnen blivit bättre i samtliga ämnen.
Pedagogerna lyfte fram att schack tränade barnens koncentrationsförmåga, samt att spelet var perfekt som metod för att visa på kopplingen mellan inhämtad teoretisk kunskap och praktisk tillämpning.
Referensgruppen för Schack i skolan består av ledande svenska forskare inom olika discipliner. De coachar, utvärderar och validerar satsningen och de ser tre olika huvudspår för en fördjupad användning av schack i svensk skola:
Först och främst att använda schack som ett socialt verktyg för att integrera barn och få dem att mötas över alla tänkbara gränser. Därtill kan schack användas i matematik-ämnet som ett komplement till traditionell undervisning. Schack borde också testas som specialpedagogisk metod eftersom schack verkar vara ett av de bästa sätten att träna arbetsminnet.
Inom samtliga tre områden bedrivs det i dag mindre försöksprojekt inom ramen för Schack i skolan för att slipa fram pedagogiska koncept och instruktionsmaterial för att matcha respektive målgrupps behov.
Utvärderingarna inom Schack i skolan understryker det som internationell forskning och internationella erfarenheter redan känner till.
I Östeuropa har schack sedan länge använts i skolverksamheten för att utveckla barns intellekt. I staten New York i USA får över 16 000 barn i problemområden schackundervisning med målet att få dem att upptäcka hur roligt det är att tänka, så att de i förlängningen får självförtroende nog att studera vidare.
Mest anslående är dock Turkiet där 40 000 lärare ut-bildats till schackinstruktörer och 2,2 miljoner barn har undervisats i schack.
Som avslutning bör nämnas att schack är en synnerligen billig pedagogisk metod som alla har råd att utöva, en inte oviktig detalj för skolor med pressad ekonomi.