Stress och trötthet som beror på sömnbrist blir allt vanligare i skolan. Sömnbristen beror i sin tur på att allt fler elever sitter uppkopplade på nätet till långt in på natten.
Tjejerna är ute på Facebook och Twitter och andra sociala medier. Killarna spelar dataspel. Det handlar om att till varje pris hänga med i vad som händer. Helst ska mobilen och datorn vara påslagna hela natten. Den ständiga tillgängligheten håller igång produktionen av stresshormoner som gör det svårt att varva ner och sova.
På Rödabergsskolan i Stockholm startas till hösten sömngrupper för att hjälpa elever som har sömnproblem. I grupperna kommer också stressfrågorna att tas upp.
– Eleverna somnar för sent och vaknar för tidigt. De får alldeles för lite sömn och är inte utvilade i skolan vilket påverkar arbetsminnet negativt, säger Veronica Rapp, skolkurator.
Tanken är att eleverna ska få pröva olika sätt att minska stressen och må bättre. En enkel åtgärd är att pröva att stänga av mobilen ett tag. Till att börja med kanske en kvart om dagen.
Gymnasieläraren Anna Nygren, som också är föreläsare och författare, jobbar deltid på en gymnasieskola i Uppsala med att lära elever djupavslappning och håller i en sömnskola där elever får lära sig metoder.
– Många unga sover alldeles för kort tid idag. Ofta bara fem, sex timmar när de skulle behöva nio, tio.
Hon menar att ett problem är att de är så uppvarvade i vardagen att de inte har lärt sig känna skillnaden mellan anspänning och avslappning. De vet helt enkelt inte hur det känns att vara avslappnade.
– Min erfarenhet är att när de väl lär sig hur bra de mår av avslappning så vill de använda sig av det.
Anna Nygren tycker att skolan kan göra en hel del för att hjälpa eleverna hantera stressreaktionerna.
– Idrottslärarna kan jobba med djupavslappning på sina lektioner. Men det går att göra i ett vanligt klassrum också.
Det är också viktigt att se till att eleverna får röra på sig efter 25 minuters stillasittande. Hjärnan orkar nämligen inte hålla koncentrationen mer än 25 minuter i taget och fysisk rörelse minskar stressreaktionerna i kroppen.
Hon berättar att elever som lider av dessa uttalade stressreaktioner ofta ser lugna ut på ytan.
– De kan sitta med halvslutna ögonlock och verka avslappnade. Men inne jobbar nervsystemet på högtryck.
Det sliter oerhört på kroppen att utsätta den för hög nivå av stresshormoner under lång tid. Immunförsvaret försämras. Risken för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes 2 och mag- och tarmproblem ökar.
– Till slut orkar kroppen inte producera mer stresshormon och det uppstår en total obalans i hormonsystemet med depression som följd.
Hon har dock sett att elever som har fått utmattningsdepression kan vara hjälpta av djupavslappning.
Elisabet Rudhe