Var femte europé läser så dåligt att de inte klarar sig i det moderna samhället och över 17 procent av 15-åringarna i Sverige ligger på en nivå där de bara klarar de allra enklaste texter. Det framkommer i en rapport från EU, skriver Sydsvenskan.
Högst andel svaga läsare finns i Bulgarien, 41 procent. Lägst andel finns i Finland, 8,1 procent.
EU:s mål är att andelen dåliga läsare bland 15-åringarna ska minska till 15 procent inom åtta år.
Enligt rapporten är det stor skillnad mellan könen när det gäller läskunnighet. Medan fler än var fjärde 15-årig pojke har dålig läskunnighet, gäller detsamma bara för drygt 13 procent av flickorna i samma ålder.
Expertkommittén pekar bland annat på vikten av att locka fler män till läraryrket, så att de kan fungera som förebild för pojkar och locka dem till mer läsning.
Skillnaden i läskunnighet mellan könen är minst i Nederländerna, Danmark och Belgien och störst i Malta, Bulgarien och Litauen.
Gruppen rekommenderar flera åtgärder för att öka läskunnigheten bland barn och unga. Bland annat behöver ungdomarna en mer varierad läsning, från tecknade serier till skönlitteratur och e-böcker. På låg- och mellanstadiet behövs fler lärare som är specialiserade på läsundervisning och elever med svårigheter bör få individuellt stöd. När det gäller de mindre barnen noterar gruppen att barn som deltagit i förskoleverksamhet är mer läskunniga än barn som inte gjort det.
Sverige hör till den minoritet av EU-länder där läskunnigheten försämrats mellan 2006 och 2009. Andelen elever med dåliga resultat i läsning i de återkommande jämförande så kallade Pisa-undersökningarna ökade från 15,3 procent 2006 till 17, 4 procent 2009. Övriga länder med liknande negativ utveckling är Irland, Luxemburg, Österrike, Slovenien och Finland.
Kommittén vill också bemöta uppfattningen att dålig läskunnighet skulle ha ett starkt samband med invandring. "Den stora merparten barn och vuxna med dåliga läsfärdigheter är födda och uppvuxna i det land där de bor", står det i rapporten.
– Det har varit en negativ utveckling under flera årtionden och det är därför som vi lägger om utbildningspolitiken, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP) till TT.
Han pekar på läraryrkets sjunkande status, en lärarutbildning som inte har hållit måttet och för låga kunskapskrav i skolan som viktiga orsaker. Björklund säger också att han i stort sett håller med om expertgruppens alla rekommendationer och tycker att de ligger i linje med de förändringar som han driver.
– Förskolan i Sverige är mer utbyggd än i resten av Europa. Nu inför vi en ny läroplan, där man börjar med läsning och enklare matte redan i förskolan. Vi återinför utbildningen till lågstadielärare och utbildar speciallärare för elever med svårigheter.
Men det tar tid innan de här insatserna ger avtryck i form av högre läskunnighet när eleverna lämnar skolan, framhåller Björklund.
– Ser man det historiskt var det när de breda befolkningsgrupperna lärde sig läsa och skriva som det blev fart på utvecklingen både i vårt land och andra länder. Det är det fortfarande lika viktigt att kunna, säger Jan Björklund.
Svenska killar kan behöva lockas och kanske nästan luras in i bokläsningen, menar författaren Johan Unenge, Sveriges första läsambassadör med Kulturrådets uppdrag att främja läsning bland barn och unga.
– Jag tycker att de kan lockas på flera olika sätt, fjäsk eller muta går bra, säger han.
Unenge tror att ungdomar fortfarande uppskattar berättelser, men till exempel dataspel erbjuder berättelser i en mer lättåtkomlig form än böckerna.
– Litteratur ger i bästa fall associationer och impulser och kan göra dig till en lite mer reflekterande människa. Men det är ingenting man kan säga till ungdomar, det låter lite som grönsakspropaganda, säger han.
– Jag har aldrig mött ett motstånd på det sättet att de skulle hata böcker. Boken om Zlatan är väl ett utmärkt exempel på att de kan tänka sig att läsa, bara innehållet är det rätta.
Unenge vill se ett tätare samarbete mellan lärare och bibliotekarier, så att skönlitteratur kan komma in naturligt i flera skolämnen. Och han betonar vikten av högläsning i hemmet.
– Vad föräldrarna kan bidra med är att läsa för sina barn och sedan propsa på att göra det även sedan de blivit läskunniga. Att behålla ritualen som ett naturligt sätt att avsluta dagen, säger han.
TT