Kommuner som prioriterar skolor i utsatta områden får oftare bättre resultat än förväntat, jämfört med dem som inte gör det. Men bara var fjärde kommun gör så.
Lärarnas tidning har gjort en genomgång av vilka fördelningsmodeller som ger bäst elevresultat. Genomgången visar att de kommuner som tillämpar en modell där hänsyn tas till socioekonomiska faktorer lyckas bäst.
— Eftersom vår utgångspunkt är att resurser ska fördelas efter behov så är resultatet inte förvånande, kommenterar Bertil Östberg, statssekreterare hos utbildningsminister Jan Björklund.
2009 kom Skolverket med en rapport om vilka olika modeller för resursfördelning till skolorna som Sveriges kommuner använder sig av. De vanligaste modellerna är:
- Kommunen ger samma summa för samtliga elever. Beloppet utgår alltså enbart ifrån elevantal.
- Resurserna baseras på föregående års budget.
- Resursfördelningen tar hänsyn till skolornas »socioekonomiska struktur« (se faktaruta) och/eller enskilda elevers behov.
Ofta kombinerar kommunerna två eller fler av dessa modeller. Men i Skolverkets undersökning framkom att endast var fjärde kommun tillämpar en generell behovsbaserad fördelning med hänsyn till socioekonomiska faktorer.
Regeringens utgångspunkt är att kommunerna ska ta sådan hänsyn.
— Det är tydligt angivet i skolornas styrdokument. Vi har dessutom gett Skolverket i uppdrag att se över hur detta fungerar och att sprida kunskap om olika modeller till kommunerna, säger Bertil Östberg.
Lärarnas tidning har jämfört elevresultaten i de 18 kommuner som enbart använder sig av modell 1 eller 2 med de 18 kommuner som i störst utsträckning tillämpar modell 3. Jämförelsen har gjorts utifrån analysverktyget Salsa (se faktaruta).
Resultatet visar att eleverna i de kommuner som tilllämpar den socioekonomiska fördelningsmodellen i högre utsträckning presterar bättre än förväntat när hänsyn tas till elevernas bakgrund.
Eftersom resultaten endast jämförts under det senaste läsåret ska de tolkas med försiktighet. Undervisningsrådet Henrik Bengtsson som studerat kommunernas fördelningsmodeller för Skolverkets räkning tycker ändå att det är en anmärkningsvärd tendens.
— Det är ju den kopplingen man vill göra, att fördelningsmodellerna faktiskt har effekt. Det vore intressant att luska vidare på detta, säger Henrik Bengtsson.
Lärarnas tidnings undersökning visar också att det inte är någon skillnad i fråga om vilken politisk majoritet kommunerna har. Bland de kommuner som inte tar någon hänsyn alls till vare sig socioekonomiska eller individuella behov när de fördelar resurserna är det lika vanligt med rödgrön som borgerlig majoritet.
Men frågan är om dessa kommuner gör fel när de inte behovsprövar resurserna. Enligt Henrik Bengtsson är svaret ja på den frågan.
— Skollagen är ganska tydlig på den punkten. Alla elever har rätt att få det stöd de behöver för att klara målen. Och har eleverna olika förutsättningar ska man ta den hänsyn som behövs. Det vilar ett stort ansvar på kommunerna att göra detta.