Låt läsår i stället för kalenderår styra skolstarten. Det minskar dramatiken kring skolmognad, skriver Britt Sörgärde.
De allra flesta barn deltar i förskoleklassen. Jag vill därför ta upp frågan om åldersindelningar och skolstart utifrån de allra yngstas perspektiv.
På många håll har man börjat med femårsgrupper i skolans lokaler, för ett bättre lokalutnyttjande. Detta innebär att så små barn som 4,5-åringar vistas i skolmiljö.
Det är en enorm skillnad mellan att vara en dag gammal eller ett år, fast man är född samma kalenderår. Mindre skillnad är det när man är inne på sitt femte år, men den är fortfarande mycket större än på det sjunde.
Mognad handlar om så skilda saker som social, fysisk och intellektuell mognad. För flera är skolmiljön inte alls rätt nivå, men man tvingas följa med gruppen efter kalenderår, därför att barnet inte får ha en senare skolstart.
Dessutom måste barnen byta lärare och skolas in i flera omgångar — som femåring, sexåring och sjuåring. Ändå säger vi att vi ska anpassa undervisningen efter individen och vi låter sällan barn vänta med skolstarten.
I praktiken börjar alltså alla barn i förskoleklass på en skola, och för att ge så jämlika villkor som möjligt bör förskoleklassen bli obligatorisk. Man skulle då tala om tidigarelagd skolstart och förhoppningsvis se över skolmiljöns lämplighet på allvar.
Förskoleklassen borde ledas av ett lärarlag med pedagoger utbildade mot både förskola och skola. Lärarlaget ska bestå genom flera år i en miljö där barnen känner sig hemma och kan utvecklas efter mognad.
För att minska dramatiken runt skolmognad skulle man kunna flytta brytpunkten från kalenderår till läsår.
Tanken har jag fått från Baden-Württemberg i Tyskland. Där börjar skolan det läsår man fyller sju, ett halvt år tidigare än här. För barn som är födda på sommarlovet väljer föräldrarna i samarbete med förskolan vilket år som passar barnets mognad bäst. För barn där man av mognadsskäl vill välja senare skolstart blir det mindre dramatiskt, eftersom de inte utmärks genom att vara födda »fel« kalenderår.
Mitt mål är att skapa en allsidig diskussion som förbättrar miljöerna och skapar flexibilitet och trygghet för de små individerna — inte bara aningslöst traska på, hålla fast vid förlegade yrkeskompetenser och fylla ut lokaler.