
Yrkesskolorna i Sverige var fram till 1970-talet mer än i dag inriktade på yrkesfärdigheter. Där ingick flitpeng, prövotid och krav på produktion — pedagogiska inslag som hämtade sin legitimitet från arbetslivet.
Men när skolan fick större inflytande över utbildningarna skärptes betoningen på lärande och yrkesrelaterade inslag försvann.
Åsa Broberg har i sin avhandling vid Stockholms universitet undersökt hur systemet för yrkesutbildning förändrats, från 1918 fram till 1971, när yrkesutbildningen inordnades i det gymnasium som då sjösattes.
Hon konstaterar att de äldre yrkesskolorna på flera sätt påminde om de framgångsrika yrkesutbildningssystem som i dag finns i Tyskland, Österrike och Danmark.