En sen dubbeltimme i SO var till ända, en ganska håglös tillställning. Eleverna var trötta och jag var inte heller på topp. Till slut avrundade jag med att i kanske onödigt gnällig ton kräva in försenade inlämningsarbeten om orsakerna till andra världskrigets utbrott.Medan eleverna skyndade mot sin fredagsfrihet började jag sortera ihop de arbeten som faktiskt lämnats in till helgens kvot av rättningsarbete. Mitt pappersrafsande avbröts när min hand stötte mot en halvfull, vanskligt placerad kaffekopp, som spillde ut sitt innehåll över elevernas arbeten.
En svordom från min sida fick en eftersläntrande elev att vända sig i dörren och leverera den föga trösterika repliken:
»Fan, varför vill du vara lärare egentligen, det är fan ett jävla skitjobb. Du borde vara advokat eller nåt med fett bra lön.«
Jag betraktade eleven under en stunds tystnad. Det här var en elev som alltid hade de rätta kläderna och den senaste mobilen. Status var mycket viktigt för den här eleven och hans status bland kamraterna var också skyhög.
Där jag satt vid mitt överbelamrade skrivbord, småirriterad och dignande under rättningsarbete, kan jag knappast ha framstått som en statusambassadör för läraryrket.
Jag slog ned blicken och stirrade stint mot de kaffeindränkta inlämningsarbetena, som i ett försök att där utläsa något betydelsefullt. Varför utsätter vi lärare oss för detta lågstatusyrke?
Och där fanns svaret! Ett elevsvar på frågan om världskrigets utbrott fångade min blick: »Det finns många orsaker till andra världskrigets utbrott. Det är lätt att skylla på Hitler, men egentligen kan man säga att andra världskriget började med första världskriget. Egentligen kanske ännu tidigare, under Berlinkongressen 1878. Jag ska förklara hur jag tänker …«
Jag hade hittat det jag sökt efter. Här hade en elev, med min hjälp, förvärvat djupa insikter i historien! Insikter som helt säkert skulle hjälpa eleven vidare i livet. I studier såväl som i förståelse av omvärlden.
Det här är varför jag vill vara just lärare, det här är varför det inte är ett jävla skitjobb. Och det här är varför jag inte vill vara advokat, utan lärare. Okej, i ärlighetens namn vill jag också ha fett bra lön. Och om lärarkåren hade högre status, så kanske fler elever skulle vilja söka läraryrket i stället för att ömka det.
Status och lön är viktiga frågor för lärarkåren. Men på lång sikt är det viktigaste att vi ofta får uppleva stunder av glädje och stolthet över ett elevsvar.
Jag tittade upp, rätade på ryggen och började nu i tankarna formulera ett uppbyggligt tal om betydelsen av att väga yttre status mot inre tillfredsställelse.
Men eleven hade redan gått hem.