Eftersom intresset styr är jämn könsfördelning på alla gymnasieprogram orealistiskt. Det anser både vägledare och elever på Bagartorpsskolan i Solna.
Studie- och yrkesvägledaren Nitha Ridderskans är klar med årets stora uppgift: gymnasievalet. Bagartorpsskolan är en av skolorna i Solna stad som hon har som arbetsplats och hon har även ett övergripande ansvar för kommunens arbete med den nya skollagen, som innebär större krav på elevernas rätt till vägledning.
Den förändring hon sett i år är att de teoretiska programmen blivit populärare. Att flickor väljer natur i allt större utsträckning tror hon beror på att de generellt inte är lika säkra som pojkarna på vad de vill bli.
— Det blev ännu tydligare med Gy11, när alla program inte längre ger behörighet till högskolan. Tjejerna väljer natur för att ha fler valmöjligheter, men sedan kanske de ändå läser juridik eller samhällsvetenskap på högskolan.
Pojkarna däremot är säkrare på vad de vill, menar hon.
— De kan säga »Jag vill gå bygg för att börja jobba efter gymnasiet och tjäna pengar«. Och sedan håller de fast vid det. Tjejerna har svårare att bestämma sig.
Eleven Ahmed Mahmoud i nian har sin väg utstakad. Han ska gå natur som sin storebror för att bli apotekare. Men han menar att han inte påverkats vare sig av familj eller kompisar, det är helt hans eget val.
— Jag gillar kemi och fysik och tycker att det är kul att labba.
Klasskamraten Melissa Pervan vill bli polis och har sökt samhällsprogrammet med beteendevetenskaplig inriktning.
— Jag har alltid velat bli polis för att jag vill hjälpa människor. Jag har tittat på tv-serien CSI sedan jag var liten och vill läsa kriminologi på högskolan.
Hon är medveten om att polis är ett traditionellt manligt yrke, men ser inte det som något negativt, tvärtom.
— Jag tror det är lättare att komma in på den utbildningen för de vill ha fler tjejer.
Ingen av hennes kompisar tycker att det är konstigt att hon vill bli polis. Däremot tror hon att det är svårare för en pojke som är intresserad av ett kvinnligt yrke och som vill välja exempelvis barn- och fritidsprogrammet.
— Killar vill inte bli kallade för mesar. De vill vara manliga och väljer bygg eller fordon.
— Själv skulle jag kunna välja fordon om jag var intresserad av det. Men samtidigt tror jag att killar och tjejer har olika intressen från början som gör att man väljer olika program.
Ahmed Mahmoud instämmer i att intresset avgör.
— Apotekaryrket har nog lika många tjejer som killar. Det är viktigt med jämställdhet men hur många tjejer och killar som går ett visst program spelar ingen roll, vi är intresserade av olika saker.
Vägledaren Nitha Ridderskans tror att det blivit vanligare att elever av båda könen väljer det de vill göra utan att ta hänsyn till kompisar eller familj.
— Jag hör oftare elever som säger »jag vill gå där ingen annan går«. De vill ha en nystart, nya vänner och bli av med den stämpel de fått efter att ha gått i samma skola sedan sexårs.
Hon säger att hon anpassar sina presentationer så att programmen ska kunna locka båda könen men att hon aldrig försöker påverka en elev att välja otraditionellt.
— Elevernas intresse ska gälla. Det är helt avgörande för hur de lyckas med studierna. Och då är det nog inte realistiskt att tro att vi kan få hälften tjejer på fordonsprogrammet. Niondeklassare är för unga för att kritiskt reflektera över könsmönster.