På Academedia-skolan Vittra Västra hamnen i Malmö går det 4,9 lärare på 100 elever — lägsta lärartätheten i staden.
Lärarnas tidnings granskning visar att Vittraskolorna AB är ett av de bolag som bidrar med mest pengar till Academediakoncernen.
I genomsnitt skickar en Vittraskola drygt 13 000 kronor per elev och skolpeng uppåt i koncernen, i stället för att använda dem i skolans verksamhet.
Den siffran vill rektorn på Vittra Västra hamnen, Thomas Brinck, inte kommentera. Han säger att han inte tänker i termer av vinst i sitt dagliga arbete.
– Jag är nöjd med antalet lärare på skolan. Jag kan konstatera att god måluppfyllelse inte har med pengar och lärartäthet att göra, säger han.
På Vittra Västra hamnen går cirka 230 elever i årskurserna F till 9. Förra året nådde 82,6 procent av eleverna som gick ut nian målen i alla ämnen. Det kan jämföras med 77,4 procent för riket i stort.
Läraren Sara Görefält tror att Vittra Västra hamnens höga måluppfyllelse kan förklaras av skolans arbetssätt.
–Vi är bra på att möta eleverna där de är. Vi arbetar i lag där undervisningen är ämnesöverskridande. Samarbetet mellan lärarna ger hög kvalitet på undervisningen, säger hon.
På Vittraskolorna är lärarna tillsammans med eleverna i öppna lokaler hela dagen. »Fantastiskt«, tycker Sara Görefält, men hennes kolleger på kommunala skolor brukar undra hur hon orkar.
– Det är mycket lättare att fånga upp elever när man umgås med dem utanför klassrummet också. Jag ser det inte som att vi har högre arbetsbelastning. Jag skulle i alla fall inte vilja ha det på något annat sätt, säger hon.
När Skolinspektionen 2011 gjorde en tillsyn av Vittra Västra hamnen fick skolan allvarliga anmärkningar. En del av kritiken gällde just lokalerna. Slöjdsalarna var inte utrustade med rätt redskap och någon musiksal fanns över huvud taget inte. Dessutom ansåg Skolinspektionen att dokumentationen av elevernas kunskaper och utveckling var undermålig.
I de lägre årskurserna saknades sammanställning över resultaten i alla ämnen utom svenska, engelska och matte och eleverna erbjöds inte tillräckligt många undervisningstimmar i respektive ämne.
För att åtgärda bristerna rekryterades Thomas Brinck som ny rektor och i somras bedömde Skolinspektionen att de var åtgärdade.
På samma sätt som rektorn, funderar Sara Görefält sällan över den vinst som Vittraskolorna AB gör.
– Vinst är ingenting som vi diskuterar bland lärarna — det påverkar varken oss eller den dagliga verksamheten, säger hon.
Men hon nämner Lärarförbundets färska rapport som visar att lönerna är lägre på friskolor än i kommunala skolor.
– Så vill vi naturligtvis inte att det ska vara.
Sara Görefält är arbetsplatsombud för Lärarförbundet på skolan. Tillsammans med andra ombud från framför allt Vittra och Pysslingen är hon drivande i bildandet av en riksavdelning för Academediaanställda inom Lärarförbundet.
– Academedia är en koloss som det alltid kommer att vara svårt att påverka, men med en riksavdelning skulle det i alla fall bli lite lättare, säger hon.
– Detta var en enskild händelse utanför undervisningen. Det ska mycket till för att slå fast att en lärare är mindre lämplig att bedriva undervisning, och i förlängningen dra slutsatser om lärares möjligheter att inneha lärarlegitimation, säger Lars Dirke, ordförande i ansvarsnämnden och lagman i Svea hovrätt.
På väggarna i det ljusa rummet med utsikt över Riddarhustorget i Stockholm hänger tavlor med mycket rött i.
Vår reporter Karin Lindgren har tagit sig an den klassiska frågan: Är du lönsam lilla vän? Och funnit att svaret är ja. Friskolekoncernen Academedia tjänar i snitt 6 300 kronor per elev.