I dag är det lärarna som får bära dumstruten när lärarutbildningen inte lever upp till kraven eller för elevernas sjunkande resultat, skriver Annica Grimlund, chefredaktör Lärarnas tidning.

I det här numret (nr 5/13) har vi ett tema med rubriken »Hur mår du?« Svaret varierar naturligtvis beroende på om det gäller på individnivå eller hela professionen. Härliga elever, en bra ledning, schysta kolleger och kärlek till ämnet gör att lärare runt om i landet i stort sett trivs med sitt yrkesval.

Samtidigt för många en ojämn kamp mot en krympande fritid och en känsla av otillräcklighet.   

Hur mår man om man upplever att beslutsfattare sätter det yrke man utövar i skamvrån? Margareta Normell, psykoterapeut och före detta gymnasielärare, berättar att hon möter många lärare som upplever att myndigheter, medier och politiker kritiserar deras profession.

Vår reporter Elisabet Rudhe har i samma artikel undersökt hur det kan komma sig att lärarna, som tidigare var verklighetens hjältar, nu bör skämmas.

Det är helt enkelt en politisk manöver. Under 90-talet var det politiker som fick ta ansvar för de beslut som påverkade skolan. I dag är det lärarna som får bära dumstruten när lärarutbildningen inte lever upp till kraven eller för elevernas sjunkande resultat, trots att det egentligen handlar om dåliga förutsättningar eller politiska beslut som inte fungerar.

Med ett valår framför oss hoppas jag att landets medier granskar de politiska beslut som påverkar lärarnas profession och vardag och inte bara lärarna själva.

På Gärdesskolan i Sollentuna (F—9) delar man på ansvaret. I varje klass finns två under­visande lärare och även ledar­skapet är delat. Det har gjort under­verk för den psyko­sociala arbets­miljön och sjuktalen har sjunkit från 8—9 procent i början av 2000-­talet till ­dagens 1,5 procent.

Att slippa vara ensam om något händer skapar en trygghet hos både lärare och elever, menar skolans rektor Anette Lundqvist.

— Sker det en konflikt kan en lärare gå ifrån för att lösa den ­under tiden den andra läraren är kvar med klassen.

Om en elev har svårt att samarbeta med den ena går det ofta bra med den andra.

— Och blir du ifrågasatt, till exempel av en förälder, finns det alltid en kollega som stöd, säger hon.

Anette Lundqvist på­pekar att det delade ansvaret också är kompetens­höjande.

— Som lärare är det svårt att samarbeta med kollegan i klassrummet bredvid men är du i samma rum har du större möjligheter att utveckla både pedagogik och undervisning.

Att ha två lärare i varje klass kostar förstås pengar. Det har skolan löst genom att ha 30 elever i varje klass. Dessutom tas inga vikarier in i samband med sjukdom eller vab.

Anette Lundqvist delar sitt ledarskap med en biträdande rektor och deras roller är tydligt definierade. Anette Lundqvist har ansvar för personal och ekonomi. Skolans biträdande rektor Eva Myrehed Karlsson, som är specialpedagog från början, ansvarar för elev­vården.

Ett målinriktat arbets­miljöarbete ledde för några år sedan till att Gärdesskolan blev utsedd till Sveriges bästa arbetsmiljö av Arbetsmiljöforum. Och nu är det dags igen. Anette Lundqvist är nominerad i tävlingen Bästa hälsobefrämjande chef av tidningen Chef.

En ny bok pläderar för att det elevernas känsloliv och lust inte får glömmas bort när förmågorna ska utvecklas i skolan.

Att man ska utveckla sina förmågor i skolan är en självklarhet. Ofta blir detta liktydigt med att utveckla kognitiva förmågor som att läsa, skriva och räkna och sedan vidga kunskapen utifrån detta. Men för att eleverna ska kunna gå in i en sådan utveckling är deras känslor viktiga.

Så skriver Eva Malm, lärare och lärarutbildare, i inledningskapitlet till boken »En tonårings värde och värdighet«.

Det är en bok om waldorfpedagogik. Men också om att peda­gogik generellt inte bara handlar om att utveckla kognitiv kompetens utan om att hjälpa eleverna att hitta lusten och motivationen.

Titel:»En tonårings värde och värdighet – En pedagogisk essä om det mellanmänskliga och männi­skans mitt«
Författare: Eva Malm
Förlag: Carlsson förlag, 2013

Skolinspektionen stänger friskolan Jasminskolan i Norrköping. Enligt myndigheten har skolan inte lyckats komma till rätta med de brister som finns. Beslutet träder i kraft omedelbart.

En friskola i Norrköping, Jasminskolan, stängs med omedelbar verkan. Enligt Skolinspektionen råder sådana allvarliga missförhållanden på skolan att eleverna utbildning och trygghet inte kan säkras.

Norrköpings kommun öppnar redan på onsdagen en tillfällig skola för de berörda eleverna, enligt ett pressmeddelande från kommunen. Skolan har ett hundratal elever.

— Det här är en skola med många brister som man inte lyckats komma till rätta med. Och det handlar om brister som betyder mycket för elevernas utbildning, summerar avdelningschef Agneta Sandén vid Skolinspektionen.

Det handlar inte minst om särskilt stöd till de elever som behöver det, men också om en stökig miljö på skolan.

— Eleverna har genomfört en enkät där de givit sin syn på skolan, säger Agneta Sandén.

Jasminskolan är den fjärde som stängs med omedelbar verkan. Tidigare har friskolor i Stockholm, Göteborg och Malmö stängts omedelbart på grund av grava brister.

Ett så drastiskt steg som att stänga en skola tas inte från en dag till en annan. Skolinspektionen har granskat skolan och gett den tid att rätta till bristerna.

— Vi lämnade ett beslut i juli 2012 och har haft flera avstämningar med skolan. Den har gjort en del, men inte lyckats komma åt de stora frågorna om hur man stöttar eleverna, säger Agneta Sandén.

Inför beslutet att dra in skolans tillstånd informerades Norrköpings kommun, som valde att genast öppna en tillfällig skola.

— Om det finns många bekymmer på en skola ska vi efterfråga hur kommunens beredskap ser ut. Det är alltid kommunen som har det slutliga ansvaret för elevernas möjlighet till skolgång, säger Agneta Sandén.

Norrköpings kommun har alltså valt att öppna en ersättningsskola för de drabbade eleverna, som inte minst behöver stöd i det svenska språket.

— Många av eleverna har nyligen kommit till Sverige, och vi behöver utreda vilket stöd de behöver. Men så snabbt som möjligt ska vi hitta permanenta lösningar för barnen, säger Olle Johansson (S), kommunalråd och ordförande i barn- och ungdomsnämnden.

Kommunens förhoppning är att personalen på Jasminskolan kan följa med eleverna och vara ett stöd för dem.
— Det kan vara en trygghet för eleverna att de får fortsätta tillsammans ett tag till, säger Olle Johansson.

Jasminskolan är en muslimsk skola och enligt Olle Johansson har en hel del av barnen sina rötter i Somalia.

— Familjerna kommer till Sverige och blir erbjudna en muslimsk skola. Jag kan tänka mig att kännas som en stor trygghet, men man kanske inte är medveten om kvalitén på undervisningen, säger Olle Johansson.

Skolinspektionen har lagt ut information till berörda föräldrar på svenska, arabiska och somaliska på sin hemsida.

Olle Johansson konstaterar att de lokala medierna rapporterat en hel del om skolan och dess brister. Ändå förvånas han över Skolinspektionens beslut.

– Lite förvånad är jag nog. Skolan fick ju en chans att rätta till sina brister, men ägarna har tydligen inte förstått att de borde ta tag i problemen. Man funderar ju nu på hur mycket eleverna inte fått under den tid de gått i skolan.

När Jasminskolans huvudman, Sommarens ekonomiska förening, ansökte om att starta verksamheten sade kommunen nej i sitt yttrande.

— Det var en bristfällig ansökan och det fanns inte behov av ytterligare en friskola, säger Olle Johansson.
 

En förskollärare tejpade igen munnen på en pojke. Nu tvingas Marks kommun betala skadestånd.

Marks kommun i Västergötland krävs på 30.000 kronor i skadestånd efter att en förskollärare tejpat igen munnen på en pojke som betedde sig högljutt och stökigt, rapporterar P4 Sjuhärad. Det har Barn- och elevombudet vid Skolinspektionen beslutat.

Förskolläraren har även tejpat över munnarna på tre andra barn som inte var tysta. Läraren har fått en skriftlig varning och flyttats till en annan avdelning.

Kommunen har till 3 april på sig att svara på kravet.

… lektor vid Umeå universitet, som startat en webbfrågetjänst om unga och nätet för skolpersonal, föräldrar och andra intresserade.

Varför har ni startat den här tjänsten?
— I diskussionen om näthat och händelsen med flickan i Kumla var det många vuxna som uttalade sig utan att ha teckning för det. Många tips som hörts ökar inte alls ungas säkerhet på nätet. De bygger ofta på snabba reaktioner utifrån en uppiskad stämning. Då kände vi att vi måste göra något seriöst.

Vad är ert mål med satsningen?
— Det är att nå ut med vår forskning. Men det yttersta målet är att förbättra situationen för unga på nätet. Vi satte ihop det här under helgen och det är inte finansierat. I förlängningen hoppas vi få med fler forskare i projektet och sprida det. Men då krävs mer tid, nu gör vi det här på fritiden.

Vilken nytta kan lärarna tänkas ha av tjänsten?
—Vi har redan fått in flera frågor från skolor, till exempel hur skolan kan arbeta med denna fråga. En undrade om de skulle köpa in ett utbildningspaket om nätfrågor till alla skolor i kommunen. Jag svarade att de istället skulle lägga de pengarna till att frigöra lärarnas tid så att man kan diskutera den här frågan. Och det gäller all personal på skolan. Man kan ha en läsecirkel och så bör man ta med eleverna i ett tidigt stadium.

Ny antologi om inskolning, utvecklingssamtal och föräldra­utbildning.

Skolan och föräldrarna bör ha goda relationer för att ge elever en bra start. Men förhållandena är delvis nya. Tidigare skulle föräldrarna inte lägga sig i. I dag har de lagstadgad rätt att ha inflytande och vara delaktiga.

Men hur närmar man sig varandra på det här delvis nya fältet? Vad vill föräldrarna och vad förväntar de sig? I en ny antologi skriver 15 författare — forska­re, föräldrar, lärare, läka­re, studenter, elever och barn — om saken.

Texterna handlar bland annat om inskolning, utvecklingssamtal och föräldra­utbildning. Boken vänder sig till blivande förskollärare och lära­re, men passar även yrkesverksamma.

Titel:»Föräldrar, förskola och skola. Om mångfald, makt och möjligheter«
Redaktörer: Anne Harju och Ingegerd Tallberg Broman, Malmö högskola
Förlag: Studentlitteratur, 2013

Ny bok ger praktisk handledning i hur man kan hantera hemmasittare.

Elever som inte går till skolan, utan i stället stannar hemma under långa perioder, går miste om mer än bara undervisningen, till exempel kompisar, social samvaro och nya intryck. Men de är en grupp som är svår att nå och att få tillbaka till skolan.

I en ny bok »Tillbaka till skolan — metodhandbok i arbetet med barn och unga« presenteras metoder för att nå hemma­sittande elever.

Boken ger praktisk handledning och beskriver hur man kan arbeta för att före­bygga skolfrånvaro, hur man kan nå eleven, bygga upp en relation, skapa ett schema och lägga upp arbetet i de olika ämne­na. †

Titel:»Tillbaka till skolan — metod­handbok i arbetet med hemmasittande barn och unga«

Författare: Marie Gladh och Krysmyntha Sjödin
Förlag: Gothia förlag, 2013

Forskare i Linköping frågar högstadielärare om elevers skolk och frånvara. Enkäten ligger på webben.

Vilka vet mer om skolk och frånvaro än lärarna? Ändå är de sällan tillfrågade. Det vill tre studenter på psykologi­programmet vid Linköpings universitet ändra på. Med hjälp av svaren från en enkät till högstadielärare skriver de sina examensuppsatser om problematisk skolfrånvaro.

Med problematisk skolfrånvaro menar de frånvaro som kan få negativa konsekvenser för eleven.

För att svara på enkäten gå in på www.bit.ly/skolfranvaro

Nytt pedagogiskt material om allemansrätten.

För många är det ett sätt att må bra att vara ute i skog och mark. Här spelar vår unika rätt att få tillgång till naturen, alle­mansrätten, en stor roll.

Nu vill stif­telsen Håll Sverige rentöka kunskapen om vad som gäller när vi traskar runt i en skog, badar vid en sjö ­eller cyklar på en grusväg. Och förstås vad man gör med allt sitt skräp.

Det pedagogiska materialet »Det stora Örnäventyret« vänder sig till elever i årskurs 1—6. Genom olika värderings­övningar, lekar och uppdrag får de kunskap om allemansrättens alla delar.

Materialet är kopplat till det centrala innehållet i flera kurs­planer och finns att ladda ner på Skräpplockardagarnas webbplats.

Utländska forskare varnar för den segregation som den svenska skolmarknaden medför. Och nästan varannan rektor vill begränsa det fria skolvalet.

Professor Henry Levin vid lärarhögskolan vid Columbia University i USA, som följt utvecklingen sedan friskolereformen och skolpengen infördes, konstaterar att Sverige har den mest avreglerade skolmarknaden i västvärlden. Han ser också problem med ökad segregation i Sverige.

– Det finns stora faror med detta över tiden, säger han till SR:s Vetenskapsradion.

Enligt Patrik Scheinin, pedagogikprofessor vid Helsingfors universitet, beror de finländska elevernas goda resultat på att SKOLORna är jämlika, till skillnad från de svenska SKOLORna:

– Det blir lätt en gettofiering, där alla som kan tar sig ifrån ett område eller en skola, och den skolan mår inte bra av det, säger han.

Samtidigt visar Utbildningsradions Rektorsbarometer att endast 16 procent av de tillfrågade skolledarna tycker att det fria skolvalet haft en positiv effekt på elevernas resultat.

En majoritet, 64 procent, tror att SKOLOR med en större blandning av elever med olika bakgrund skulle leda till bättre resultat. Nästan hälften, 46 procent, tycker att intagningen bör styras hårdare för att få en mer heterogen elevgrupp.

Mellan 6.000 och 10.000 kronor, så mycket får 32 lärare i Sigtuna i totalt lönepåslag 2012. — Jag är glad att Sigtuna kommun visar att man är beredd att satsa på lärare långt utöver det golv som läraravtalet innebär, säger Anna Strömberg Johansson, ordförande för Lärarförbundet i Sigtuna.

Den politiska majoriteten i Sigtuna, bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centern, gör 2012 en riktad lönesatsning mot de ”bästa lärarna”. Det extra lönepåslaget är på mellan 6.000 och 10.000 kronor i månaden inklusive den årliga löneöversynen och gäller retroaktivt från den 1 juli.

— Jag är glad att Sigtuna kommun visar att man är beredd att satsa på lärare långt utöver det golv som läraravtalet innebär. Det visar att vårt arbete för att höja lärares löner ger resultat, säger Anna Strömberg Johansson, ordförande för Lärarförbundet i Sigtuna i ett uttalande.

De 32 lärarna har sållats fram i en nomineringsprocess. Rektorer har valt ut en eller några lärare på sin skola som, enligt de nya omfattande lönekriterier som antogs i april 2012, är de bästa. Bland annat har lärarna särskilt bidragit till att elever förbättrat sina kunskapsresultat utifrån sina förutsättningar.

Var och en av lärarna har fått 17 procents påslag utöver lönerevisionen. Samtliga är behöriga och jobbar i grundskolan eller på gymnasiet.

— Det är vi inte nöjda med. Vi hade helst sett att det gått till fler grupper, säger en annars mycket nöjd Anna Strömberg Johansson till Lärarnas tidning.

Träning, körsång och dans stärker sammanhållningen bland personalen på Östra gymnasiet i Skogås. Här har idrottslärarna ansvar för personalens friskvård. Musiklärarna leder en personalkör.

Fokus och koncentration präglar stämningen i idrottshallen på Östra gymnasiet i Skogås i Huddinge kommun. Att stå i plankan på en pilatesboll är jobbigt, men i jämförelse med de tre höga jämfotahoppen som ska göras direkt efter en armhävning är det rena vilan.

Men Catharina Lindwall Kock, en av skolans tre idrottslärare, ler med hela ansiktet.

— 40 sekunder! Försök hålla tiden ut, peppar hon.

Sedan flera år tillbaka har idrottslärarna på skolan ansvarat för personalens friskvård. Antalet timmar i veckan har varierat beroende på utrymmet i lärarnas scheman.

— Friskvård är något som skolledningen vill satsa på —  de stöttar oss jättemycket och är ofta med själva, säger Catha­rina Lindwall Kock.

Mona Lifwergren är biträdande rektor. Nu ligger hon på mage på en pilatesboll och gör rygglyft.

— Den här träningen handlar inte bara om att få motion, det är också ett sätt att umgås. Det är extra roligt att det är folk från alla verksamheter som deltar — det påverkar hela atmosfären på skolan, säger hon.

Att idrottslärarna kör regel­bundna träningspass med personalen har också öppnat för andra initiativ. I höstas var det en lärare på skolan som efterfrågade en personalkör och nu samlas ett tiotal personer på onsdags-
eftermiddagar­na under ledning av en av musiklärarna.

— I första hand sjunger vi för att det är roligt men visst är det friskvård. Just nu repeterar vi en gammal soullåt i fem stämmor och det krävs mycket koncentration för det, säger Marino Valle som likt idrottslärarna leder kören inom ramen för sin tjänst.

Tidigare har en annan lärare på skolan ordnat latinamerikansk dans och en av lärarna i engelska har haft kurser i engelsk konversation på temat skola.

— Vi har ofta studiebesök och många av våra elevers föräldrar talar engelska. Jag pratar säkert engelska en gång i veckan i samband med jobbet så det var väldigt nyttigt, säger Stefan Vilkman, rektor på Östra gymnasiet.

Enligt Stefan Vilkmanär personalomsättningen låg på skolan. Han tror att de olika aktiviteterna, både de organiserade och de spontana, bidrar till att de anställda trivs och känner lust att ta egna initiativ.

— Friskvård är viktigt för att den enskilda individen ska må bra men det är också bra för arbetsgivaren att ha glada och friska medarbetare. Det är en ömsesidig nytta, säger han.

Närheten till en välutrustad idrottshall inspirerar också förstås. Flera gäng tränar ihop ett par morgnar i veckan, ibland tillsammans med intresserade elever. Och varje år arrangerar Östra gymnasiet en danstävling och en volleybollturnering. Arrangemangen är för eleverna men lärarna ställer alltid upp med egna lag.

— Jag tycker att lärarna över­lag är väldigt entusiastiska här och de är bra förebilder för ungdomarna. Eleverna tycker också att det är jätte­roligt att få möta lärarna i de här tävlingarna, säger Catharina Lindwall Kock.

I takt med att pulsen höjs stiger stämningen i idrotts­hallen. Tidigare år har de kört step-up, pump, boxning och aerobics. Dagens pass är crossfit, en förhållan­devis ny träningsform på svenska gym som kombinerar styrka och kondition. Alla är pigga på att pröva nytt och nu ger Catharina Lindwall Kock beröm för att de orkat hela tolv övningar på passet mot nio i början av terminen.

— Det viktiga är att ni hittar ert eget max och kör på det! Då kan vi ta de smala jeansen i morgon!

Det är oklart vem som har ansvar för hörtekniken i skolan. Elever med hörselnedsättning riskerar att komma i kläm, enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Elever med hörselnedsättning får inte alltid hjälpmedel från landstinget. I stället lägger landstingen över ansvaret för hjälpmedel på skolan. Nu varnar Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) för att barn kan bli utan hjälp.

Flera utredningar skilde i början av 2000-talet mellan pedagogiska hjälpmedel och hjälpmedel för fritiden.

— Det har öppnat upp för någon slags godtycklig tolkning, säger Håkan Bergkvist, samordnare på SPSM, till Ekot.

Det kan ta mellan fem och femton år, ibland längre tid, innan större läroplansreformer slår igenom i lärares planering och undervisning, enligt en rapport från Skolverket.

Gunnar Åsén, professor i didaktik vid Stockholms universitet, har för Skolverkets räkning skrivit en översikt över den svenska och internationella forskning som finns när det gäller genomslag av skolreformer.

– Större nationella reformer tar längre tid att slå igenom i praktiken än mindre begränsade reformer. De större reformerna kan också föra med sig olika oönskade bieffekter som man inte väntat sig, beskriver han.

Ett exempel på bieffekter är införandet av omfattande testverksamhet i den engelska skolan. Det syftade till att förbättra elevernas resultat men fick motsatt effekt genom att testen och förberedelserna för dessa tog mycket tid från själva undervisningen.

– Detta gör att man i England har tänkt om och nu kraftigt minskar testverksamheten.

Exempel på reformer med snabbt genomslag är grundskolereformen i Skottland och förskolereformen i Sverige. Även den senaste läroplansreformen i Norge, Kunskapslyftet, fick ett relativt starkt genomslag i skolan efter cirka fem år.

Däremot har större läroplansreformer i Sverige, England, USA och tidigare läroplansreformer i Norge tagit längre tid på sig. Det har ofta handlat om brister i implementeringen och att lärare inte varit tillräckligt delaktiga i genomförandet.

– Hur lång tid det tar innan reformerna påverkar elevernas resultat finns det ingen forskning som entydigt kan besvara. Dock ledde den senaste läroplansreformen i Norge till förbättrade resultat efter fem år.

Reformer som handlar om införande av obligatoriska prov, nytt betygssystem och andra organisatoriska åtgärder slår igenom snabbare därför att de förändrar förutsättningarna.

– Däremot kan det ta tid innan lärarna lär sig förstå och använda det nya betygssystemet.

6 av 10 lärare uppger att det finns en eller flera elever i klassen som skulle behöva stöd men som inte får det. Det visar en undersökning från Lärarförbundet.

Många elever som har behov av särskilt stöd för att nå kunskapsmålen får inte det stöd de behöver. Det anser en majoritet av grundskollärarna, enligt en enkätundersökning som Lärarförbundet låtit göra. I den uppger 6 av 10 lärare att de har elever i klassen som inte får särskilt stöd, trots att läraren själv bedömt att eleverna behöver det.

— Skollagens formulering om alla elevers rätt till stöd har i verkligheten tyvärr stannat vid tomma ord, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet, i ett uttalande.

När en elev riskerar att inte nå målen ska alltid en pedagogisk utredning om elevens behov av särskilt stöd göras. Det är rektorns ansvar att se till att utredningen görs. Om utredningen visar att eleven behöver stöd ska hon också få det. Så säger skollagen.

Behovet av särskilt stöd kan påtalas för rektorn av till exempel en lärare. Men enligt undersökningen får alltså inte alla elever den hjälp som läraren anser att de är i behov av.

Det största hindret för att eleverna ska få den hjälp de har laglig rätt till är, enligt undersökningen, bristen på resurser. Fler än tre av fyra grundskollärare anser att mer pengar skulle förbättra stödet på den egna skolan.

Omfattande administrationär ett annat hinder. Skollagens krav på utredning begränsar lärares handlingsutrymme att direkt sätta in adekvat hjälp, anser Lärarförbundet. I dag göra ofta en omfattande utredning som ska hålla för en granskning i Skolväsendets överklagandenämnd, enligt förbundet.

Vägen från det att en lärare upptäcker elevens behov till dess att särskilt stöd ges måste förkortas, anser Lärarförbundet. Fler elever skulle uppnå kunskapsmålen om makten att ordinera hjälp låg hos lärare och rektorer istället för hos politiker och förvaltning, hävdar man.

– Det är självklart så att om lärare och rektorer verkligen får makten att ge rätt stöd i rätt tid – det vi kallar ordinationsrätt – skulle fler elever nå toppen av sin förmåga. Lärarna måste tillåtas att ägna mer tid åt att ge stöd och mindre åt formalia, anser Eva-Lis Sirén.

Ståndpunkten får stöd i förbundets egen undersökning. Fler än tre av fyra lärare tror att eleverna skulle gynnas om ämnes/klasslärare hade rätt att själva bestämma över vilket stöd deras elever skulle få.

Antalet anmälningar om felaktig särskoleplacering minskade radikalt förra året jämfört med 2010 och 2011. Orsaken kan vara den hårda kritik som Skolinspektionen framförde 2011.

Antalet anmälningar om felaktig särskoleplacering föll från 29 stycken 2011 och 24 stycken 2010 till 8 förra året. Det visar siffror som Skolinspektionen tagit fram åt nyhetsbyrån Sirén.

2011 riktade Skolinspektionen, i en rapport om mottagandet i särskolan, skarp kritik mot kommuner som låtit elever gå i särskolan på lösa grunder. Granskningen omfattade 1 203 elevärenden i 58 kommuner. Samtliga kommuner fick kritik.

Överlag hade kommunerna bra rutiner för sin handläggning, men många följde inte sina rutiner. Kritiken gick bland annat ut på att kvaliteten på handläggningen ofta var för dålig eller ofullständig. I vart tionde fall saknades föräldramedgivande till placeringen.

Skolinspektionens rapport var föranledd av flera uppmärksammade fall. Ett av dem handlade om ett skånskt tvillingpar som sattes i särskola tolv år gamla trots att det inte fanns något egentligt beslutsunderlag.

Hovrätten beslutade i det fallet att syskonen hade rätt till skadestånd för den felaktiga placeringen. Beslutet överklagades av Vellinge kommun, men Högsta domstolen har i dagarna sagt nej till att ta upp fallet, uppger Sydsvenskan.

Ska svenska som andraspråk få en ny chans? Snart kommer förslaget som ska ge svar. I Landskrona genom­syrar ämnet hela skoldagen.

Förra läsåret tog landets största friskolekoncern i snitt ut 6.300 kronor i överskott från varje elev. Det visar Lärarnas tidnings granskning av Academedia.

Friskolekoncerner har en hög lönsamhet – högre än närings­livet som helhet. Genom att använda delar av elevpengen för att starta nya skolor eller köpa redan befintliga ökas värdet i koncernerna.

Pengarna ansamlas i bolagen för att skapa vinst vid en försäljning. Eller så överförs de till moderbolaget i ett skatte­paradis i form av räntor på internlån.

Landets största friskole­koncern Academedia har samman­lagt cirka 160 grund- och gymnasieskolor i ett 30-tal aktiebolag. Överskotten från 25 av bola­gen förs över till två andra Academediabolag som sköter resultatredovisningen och slussar pengar vidare uppåt i koncernen.

190 miljoner kronor fördes vidare från de 25 bolagen ­under räkenskapsåret 2011–12, visar Lärarnas tidnings granskning. Det skulle räcka till 400 nya lärare.

Sammanlagt gick 30.000 barn och elever i bolagens skolor (i några fall ingår förskolor i siffrorna). Delar man de 190 miljonerna med antalet elever blir den genomsnittliga summan som togs ut ur skolorna drygt 6.300 kronor per elev.

Bakom genomsnittssiffran döljer sig stora skillnader. Mest pengar per elev fördes ut från Plusgymnasiet (cirka 16.600 kronor), Ljud- och bildskolan (13.600) och Vittra­skolorna (13.100).

Det finns också bolag som gjorde negativa resultat. Värst var det för Vittragymnasiet som gick över 44.000 kronor back per elev.

Skolpengen är i princip friskolornas enda inkomstkälla. Personalen utgör den största kostnaden. Vinsterna möjliggörs av att lärartät­heten och andelen lärare med peda­gogisk högskoleexamen är lägre än i riket som helhet.

Detsamma gäller lönerna. Dessa går inte att få ut för Academedia separat men av statistiken för samtliga skolbolag organiserade i Almega tjänste­företagen, framgår att en fri­skoleanställd gymnasielärare tjänar i snitt 1.700 kronor mind­re än en kommun­anställd.

För grundskollärarna är skillnaden knappt 500 kronor till friskoleanställdas nackdel.

Socialdemokraternas parti­styrelse vill införa krav på lärar­täthet och utbildning för att garantera att en större del av pengarna kommer eleverna till del. Det skulle bli Skolinspektionens uppgift att kontrollera att skolorna lever upp till kraven.

– De resurserna och den kompetensen har vi inte än, säger generaldirektören Ann-Marie Begler.
Skolinspektionen har i dagarna äskat fem miljoner kronor från regeringen för att bygga upp ett ekonomiskt sekre­tariat och kunna ­granska friskoleföretagens och de stora koncernernas ekonomi.
 

LÄS MER: Acedemedias vinst skolbolag för skolbolag

Varför är lärartätheten och andelen behöriga lära­re lägre i Academedia än i riket som helhet?

– Det finns ingen korrelation mellan lärartäthet och den faktiska kvaliteten. Lärartät­heten säger ju ingenting om vad lärarna gör. Vi har något bättre elevresultat än riks­snittet och det tycker jag är ett kvitto på att vi driver en bra verksamhet.

– Ett skäl till att utbildningsnivån ser ut som den gör är att friskolesektorn startade som en alternativrörelse som inte plockade in traditionella lärar­grupper.

– Ett annat skäl är att det är mycket svårare att hitta behörig personal till våra IT-inriktade utbildningar. Vi jobbar nu hårt med detta och lärar­legitimationen.

Vad säger du om de förslag som framförs om att införa specifika krav på bemanning och utbildning?

– Det leder fel eftersom det vari­erar så mycket beroen­de på vilken målgruppen är – från 4,5 lärare på 100 elever i kommunala skolor i Stockholms innerstad till 8–9 lärare per 100 i förorts­områdena. Vi har pedagogiska profiler som bygger på små barngrupper där man har prio­riterat ner lokalerna. ­Andra profiler har låg lärartäthet eftersom man har satsat på andra saker. Jag tycker man ska fokusera på det man får ut av undervisningen i stället.

Är det okej att ta delar av skolpengen som överskott när det finns elever som inte når målen?

– Det är nödvändigt att ha en stabil ekonomi för att kunna arbeta med utveckling av verksamheten. Vi är inte helt övertygade om att det är en resursfråga att nå 100 procents måluppfyllelse. Vi tror att det handlar om arbetsmodell och att inte acceptera att elever inte klarar sig.